Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) förespråkar en flerstammig klassrumsinteraktion där en monologisk kommunikation med en lärare som överfor kunskap till eleverna ersätts med en dialogisk kommunikation där elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. Därav behöver läraren ställa så kallade autentiska frågor ? frågor som söker en tolkning, erfarenhet, åsikt, känsla eller annan information av den tillfrågade och som inte har något givet rätt eller fel svar som den som ställer frågan känner till i förvag. Autentiska fragor i språkundervisningen förespråkas också av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med få autentiska frågor leder till att eleverna lär sig en engelska som är radikalt annorlunda från den verkliga världens engelska. Men det är inte bara läraren som står för alla frågor i klassrummet ? även läromedel står för en stor del av de frågor som eleverna stöter på i undervisningen.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med fem informanter. Syftet med studien var att undersöka ett antal gymnasielärares syn på användning av läroboksmaterial och autentiskt material i deras engelskundervisning. Fyra av fem informanter i denna undersökning såg autenticitet som en aspekt av texten. Majoriteten av informanterna ansåg vidare att autentiska texter är skapade för andra sammanhang än undervisning. Samtliga informanter föredrog att arbeta med autentiska texter och majoriteten använde en större andel autentiska texter än lärobokstexter samt ansåg att det autentiska materialet bättre förbereder elever för att läsa riktiga texter.

I centrum för denna uppsats står så kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmärksamma de teoretiska svårigheterna som är knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa på de många möjligheter som begreppet kan rymma. För att närma mig detta område har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas två lärare i engelska om deras användning av autentiska texter i undervisningen. Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens språkundervisning. I uppsatsen hävdas att ett grundläggande ifrågasättande kan öppna för en djupare förståelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptäcka det på nytt.

Turistiskt kulturutövande ? en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ?fiktiva kulturarv?. Två fallstudier, ?Arnfenomenet? och ?Da Vinci- effekten?, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner.

Turistiskt kulturutövande ? en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ?fiktiva kulturarv?. Två fallstudier, ?Arnfenomenet? och ?Da Vinci- effekten?, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner.

Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka svenskspråkiga poptexter under 2000- och 2010-talet. Genom att göra en textanalys av två svenskspråkiga poptexter samt en kontextualisering ämnar jag försöka se hur de gestaltar sig samt försöka utröna gemensamma nämnare för svenskspråkiga poptexter under dessa angivna år. De teoretiska perspektiv som används är popmusikens text och syftar hur det personliga ? autentiska - skapas inom svenskspråkiga poptexter, hur identitet spelar in i skapandet av svenskspråkiga poptexter samt hur den eklektiska popmusiken låter sig inspireras av olika referenser i skapandet av dessa. Genom att göra en djupanalys av två svenskspråkiga poptexter försöker jag utröna vad som skapar det personliga ? autentiska ? i dessa texter och genom att kontextualisera hur det skapas ämnar jag se gemensamma nämnare inom den alternativa popgenren.

Inom ramen för examensarbetet konstruerades ett kompendium som ska förmedla kunskap om den vetenskapliga processen genom integration av autentiska experiment i skolan. Materialet ska hjälpa eleverna att konstruera sina egna experiment och samtidigt bli medvetna om ?tänkandet bakom görandet?. Kompendiet riktar sig till elever i gymnasieskolans biologiundervisning, och kan med fördel användas inom kursen biologi breddning. Den experimentella metoden som används är blodsockermätningar med eleven själv som mätsystem.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare från förintelsen. Till vår hjälp har vi brev skrivna av elever som lyssnat på överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte år i livet i två olika läger, Ravensbrück och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och två syskon. När Ilona avled hösten 2010 så efterlämnade hon över 4000 brev som donerades till Linnéuniversitetet och hålls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Breven är skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs län och blottar de innersta känslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat på Ilonas föreläsning. Det är utifrån dessa brev, Ilona Enqvists berättelse och våra intervjuer med lärare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan..

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nätgemenskap som bland annat ägnar sig åt att återskapa historiska kläder. Gruppen heter Vi som syr medeltidskläder och återfinns på Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen består av en konstruktivistisk syn på autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och står högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar också att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner påverkar konstruktionen av det autentiska även här.